Någon annan gång skriver jag om kyssen i Kaukasus

Jag har träffat Tolstoj! Inte den riktige förstås, men nästan. Jag träffade honom i Signaghi, som är en liten Visbyaktig stad i sydöstra Georgien. Han var en konstnär från Moskva med yvigt skägg och med ögon som borrade sig in i ens själ medan han pratade om hur stor Surikov var. Beskriv hans storhet, bad H. Och så stod Ilja, som konstnären hette, och hade en lång monolog om Surikovs färgkännedom, hans unika sätt att uttrycka ljus på och hans fantastiska variation av motiv. Och medan han stod där och rörde sina händer i luften i takt med sina ord och lät sina ögon långsamt vagga ens själ in i något slags meditation (eller så var det bara vinet vi dessutom blev bjudna på) så kunde jag inget annat än känna att jag just då, där, var både vilsen och jordisk och framför allt alldeles för nykter.

Så vi söp vidare.

Dagen efter, i väntan på bussen tillbaka till Tbilisi, satt jag och H och fikade på en liten uteservering. Vi åt det gamla vanliga; valnötsröra inlindad i äggplanta, en tallrik sulguni (fantastisk ost), sallad med tomater och gurka och det inhemska brödet som jag tyvärr inte vet vad det kallas men som ser precis ut som ett leende, eller en liggande halvmåne, eller en surmun om man vill vara neggo. En kattunge slank in i H’s halvöppna väska och la sig tillrätta. Allt var kort sagt ganska trevligt därborta i sydöstra Georgien. I morgon bitti åker vi till Kazbegi och bestiger något berg eller två.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: